Att planera och längta är ju många gånger lika spännande och kul som att verkligen genomföra något. Satt därför idag med min almanacka och planerade lite lax- och öringsfisketurer. Klart är Mörrum den 4 och 5 april. Bokade också den 25 maj pool 1-32. Min far fyller år då och tänkte att vi skulle kunna åka upp tillsammans och spendera hans födelsedag vid ån. Och sedan har jag planer på Byske kring midsommar, men ännu inget bestämt. Bokade också 13 och 14 (1-32) augusti i Mörrum samt de tre sista dagarna på säsongen i Mörrum; 28, 29 och 30 september. Pool 17-32 samt Knaggalid.
När jag var ute och sprang en runda ikväll tillsammans med Tobbe (hunden) började jag planera lite för sommaren. Vi har ju en sommarstuga fem mil norr om Byske Älv och jag har mina svärföräldrar tre mil söder om Byske; vore det inte läge för en närmare bekantskap med detta ståtliga laxvatten? Har lite idéer som bygger på att samla ihop några fiskeentusiaster, åka upp och fiska några dagar med guide, bo i stugan och dessutom jerkfiska lite gädda i Piteås skärgård. Ska kolla om det finns intresse i bekantskapskretsen.
Fick flugorna idag från fiskeflugor.se. Snacka om snabb leverans! Och flugorna ser riktigt fina ut. Känns bra med en basuppsättning.
Ägnade kvällen åt att kolla genom lite olika sajter som säljer flugor. Fastnade till slut för fiskeflugor.se och köpte där två grund-kit för laxfiske. En omgång flugor bundna på dubbelkrok och en omgång flugor bundna på enkelkrok. Kommer komplettera med tubflugor i butik.
Köpte DVD:n om Mörrumsån idag. Såg den två gånger på raken. Mycket inspirerande. Längtar än mer efter att fiska i ån igen, men framförallt att lära mig och kunna känna att jag behärskar två-handsflugfisket. För en sak är säker. De sekvenser i filmen som visar när det landas blanka laxar kring tio kilo och mer, får mig inte bara att längta utan också att känna viss osäkerhet. Om en sådan fisk skulle ta min fluga, ja då skulle jag sannolikt aldrig kunna landa den. Trots att jag landat mycket och stor fisk i mitt liv, så är detta något helt annat. Det är helt klart. Ser utan tvekan tio saker som skulle gå fel. Allt från dåliga knutar till för mesig alternativt för hård drillning. Inser att jag säkert kommer tappa några laxar innan jag en dag lyckas landa en. Det känns hårt.
Idag lyste solen starkt. Ändrade jobbplaner; jag kan åka till Mörrum 3-5 april. Sedan blev det molnigt en stund; jag har avbokat kursen och har inte längre någon plats. Men kort därefter sprack det upp igen. Var inne en sväng på Fiske & Fiskar och såg att de ska arrangera en kurs i Mörrumsån den 3-5 april! Dock inte på vanliga Kronolaxfiske-sträckan, utan på ABUs privata vatten. De har en pool strax norr om Vittskövle och en pool uppe vid Knaggalid som heter Skrea. Jag anmälde mig och betalde på en gång.
Tillbaka i butiken. Blev visad lite olika linor av Mikael Ekelund och det slutade förstås med att jag köpte en. Spey; Rio Versi Tip. Fyra olika spetsar, från sjunk åtta till intermediate. Alla med behagliga öglor. Micke blev dock något förundrad när han såg backinglinan med min ”gamla” rulle. Där fanns totalt 70 meter backing! Och den har jag använt när jag fiskat nystigen lax i Mörrum. Tur att jag aldrig fått något hugg. Ny backing, 240 meter, sattes på omedelbart.
Vi pratade även en del om mitt två-hands spö. Ett knappt använt ABU diplomat 2000. Micke summerade dess egenskaper med; kass. Ok, jag fattade förstås att han gärna ville sälja på mig ett nytt spö, men jag måste erkänna att det var en helt annan känsla i de spö som jag kände på jämfört med mitt snart 20 år gamla spö. Fastnade framförallt för ett A Jensen 14 fors klass 10-11. Men inget nytt spö just nu. En sak i taget.
Katastrof. Planer på jobbet medför att jag inte kan åka på kursen i Mörrum. Känns otroligt tråkigt. Men det är bara att avboka, och försöka hitta ett nytt tillfälle. Så snart det bara är möjligt! Har bestämt mig för att denna gång inte bara prova själv, utan verkligen ta hjälp av någon som kan lära mig grunderna.
Åkte idag in till sportfiskebutiken Fiske & Fiskar i Malmö för att uppdatera mig lite kring utrustning, För det ska sägas här och nu. Laxflugfiske är en materialsport och det gillar jag! Är stor vän av att ha bra saker, rätt saker och det självförtroende som det ger.
Hade med min flugrulle. När jag visade upp den, eller rättare sagt, den sjunklina som satt på, fick jag mycket snabbt klart för mig att min hela fluglina inte är det vassaste att doppa i ån. Nu används (förstås) uteslutande skjutlinor, klumpar, snabbsjunkande tafsar etc. Kul! Äntligen något att köpa! Dessvärre var butikens flugfiske-expert Micke inte på plats. Så jag fick lämna butiken utan lina, men något klokare.
Hittade idag bland mina fiskeböcker Hans Lidmans gamla klassiska bok om fisket vid Mörrumsån från 1962, En riktig raritet som i ärlighetens namn tillhör min far och inte mig. Men den fanns här hemma och således la jag beslag på den. Har läst den många gånger förr, men det är länge sedan. Underbar bok som skildrar hur det en gång var när ån var ett nyupptäckt flugfiskevatten. Hur åns legendarer tog lax efter lax nere i pool tolv och däremellan pustade ut på hotell Walhalla. Även om boken beskriver dåtid kittlar den väldigt, väldigt mycket.
Mejlade idag till Flugfiskeguiden i Mörrumsån:
Hej! Jag heter Markus Lindsjö och har fiskat i Mörrum många gånger. Dock utan särskild framgång. Jag är också rätt van vid att fiska med enhandsflugspö, och även om mitt tvåhandsspö använts ett antal gånger, kan jag inte säga att jag behärskar det. Så därför är det hög tid för mig att gå en kurs ! Jag undrar således om det finns plats kvar på kursen 3–5 april? Om inte, hur ser det ut i maj?
Fick omgående svar att det fanns en plats kvar. Den är numera min! Och nu känns det som om min resa börjat på riktigt!
Har en ny iPhone. Med internet och tillgång till youtube. Underbart för min busspendling till och från jobbet. Hittar en trailer för en film om Mörrumsån. Och en om Byskeälven. Dessa filmer ska köpas in snarast!
1986, när jag var tolv år gammal, besökte jag Mörrumsån i Blekinge för första gången. Jag tror att det var en dag i maj för det var rätt varmt, men när jag ser på foton från besöket är det tydligt att träden ännu inte fullt slagit ut. Vid detta första besök hade jag förmånen att se min far landa en laxhanne på cirka tre kilo i pool två och min mor (första och enda gången hon fiskat) en öring strax under godkänt-sträcket på 50 cm. Också den i pool två. Visst förstod jag redan då att Mörrumsån var ett svårfiskar vatten, så mina föräldrars bedrift gjorde mig mycket stolt. Och avundsjuk förstås. Men jag kan ärligt erkänna att jag inte förstod hur svårt det är att fiska i Mörrumsån. Eller rättare hur svårt det är att fiska lax och havsöring.
Åren gick och vi, min far och jag, återvände många gånger. Till det fina maj-fisket, de galna laxdagarna då ån fullständigt svämmade över av lax i slutet av juni 1991, premiären 1992, ja vid cirka 15 tillfällen stod jag åter vid å-kanten och drömde om det där hugget. Men det kom aldrig. Däremot såg jag min far landa feta blänkare nere vid pool 14 med en så fullständig självklarhet, att hoppet alltid närvarade.
Drömmen blev förstås redan tidigt att behärska det eleganta två-hands-flugfisket. Det var ju flugfiskarna som verkligen såg ut att vara åns experter. De som med jämna mellanrum kom bärandes på silvriga laxar till invägningen, de som vadade och fiskade med karisma. En sådan ville jag bli! Min far, ivrigt påhejande, såg till att en flugutrustning införskaffades som passade till det tunga laxfisket. Eftersom jag var anständigt begåvad på en-hands-flugfiske, trodde jag förstås att det skulle bli enkelt att bemästra Mörrumsån med ett flugspö. Jag hade fel. Antagligen blev min okunskap om två-hands-flugfiske och Mörrumsån som flugvatten en starkt bidragande orsak till att jag aldrig nådde framgång. Senaste gången jag besökte ån med mitt flugspö är nu drygt fem år sedan. Och jag minns det inte som ett särskilt lyckat besök.
Under alla dessa år har jag dock utvecklats till en rätt vass sportfiskare. Har landat många regnbågar med hjälp av fantastifulla streamers, tagit mycket torsk i Öresund och mer eller mindre upplevt fångstgaranti när jag jerkat efter gädda vid stugan i den norrbottniska skärgården. Men laxflugfisket... Laxflugfisket har jag aldrig lärt mig.
Det är dags nu.
