Inga toppoäng för Gaula-film

Kvällen inleddes bra. God middag, brasa och en kall öl. Och i DVD-spelaren den nyinköpta filmen Fiskesommar i Gaula. Kvällen fortsatte sedan också bra. Ett tag varje fall. Sedan började jag allt tydligare känna att filmen faktiskt inte var någon höjdare. Eller rättare sagt, den var inte vad jag förväntat mig. Fiskesommar i Gaula är välfylld med fiske i läckra pooler och det landas silverblanka och stora laxar. Men resten, ja resten är ett rätt osammanhängade resonemang om de olika sträckorna i Gaula och när de ska fiskas. Och jag som ännu inte fiskat i älven, får inget riktigt grepp om var är var och när är när. Dessutom bjuds det på mängder med scener av kastteknik-tips för olika situationer. I sig jättebra, men inte vad jag ville ha ikväll framför teven ett halvår innan nästa säsong. Jag var sugen på fiskescener, galna rusningar och framförallt att få en bild av Gaula, dess geografi, historia och betydelse som laxälv i relation andra älvar. Så då är frågan; var filmen inte särskilt bra, eller förväntade jag mig fel saker? Sannolikt lite av båda. Den får en trea. Varken mer eller mindre.

Fulltecknad fredag vid ån

Fredagens besök vid Mörrumsån var bra för själen! Det var underbart att promenera norra sträckan av ån tillsammans med min vapenbroder Tobbe (hund). Det var dock först på eftermiddagen jag kom till ån. Förmiddagen ägnades åt andra laxfiske-väsentliga saker.

Klockan tio steg jag in på rektorsexpeditionen vid Blekinge läns folkhögskola i Bräkne Hoby. Jag hade stämt möte med Mörrumsprofilen Erik Erlandsson-Hammargren. Ett möte som blev ett samtal om laxfiske, Mörrumsfiskets historia, laxens biologi och inte minst laxlängtan. Rasande intressant och väldigt, väldigt givande.

Strax efter tolv mötte jag upp med min nyvunne laxfiskekamrat Jonke Höglund på en lunchrestaurang i Karlshamn. Vår kommande resa till Morseth´s vald i Gaula avhandlades mellan tuggorna av en riktigt fin sjötunga.

Det blev dock inget längre samtal. En halvtimme efter lunch träffade jag nämligen Kronolaxfiskets chef, Percy Assarsson, på hans kontor vid Laxens Hus i Mörrum. De första fem minuterna gick åt till att se på den enorma utsikten från hans kontor; panoramavy över pool ett! Sedan berättade Percy om kronolaxfisket i Mörrum, utmaningar och framgångar. Väldigt intressant att få höra resonemang bakom driften av fisket, odlingen, prissättning och inte minst historien.

Ett besök i fiskeshopen i Mörrum blev det förstås också. Köpte DVD-filmen ”Fiskesommar i Gaula” och klämde intensivt på Loop- och Danielsson-rullar.

Pool 30 i bästa Dee-manér.

Sedan var det dags för min efterlängtade promenad längs ån. Jag körde upp till Rosendala och när jag och Tobbe steg ut ur bilen mötte vi en frisk höst. Lövskog i höstdräkt är något alldeles, alldeles extra. Och när vi pulsade genom löven ner till ån, var det så oerhört mäktigt att höra forsen bli tydligare och tydligare för varje steg vi tog. Naturen är enorm! Promenaden gick sedan från pool 32 ner till pool 17. Den allra vackraste delen av fiskesträckan enligt mig. Och gissa om det ryckte i kastarmen? En vattenföring på cirka 20 kubikmeter gjorde Mörrumsån mer lockande än någonsin. Den såg så lätt ut att fiska, så inbjudande. Fina speglar på ytan, virvlar och strömkanter som avslöjade ståndplatser. Nere vid pool 29, på nacken ovan bron, bröt en stor laxrygg ytan och då kände jag adrenalinet flöda inom mig. Magiskt.

Jag har ännu inte fiskat i Skottland, men jag inbillar mig att precis som pool 30 ser ut i höstskrud, så ser det ut vid River Dee i februari. Inhägnade hagar som går ned till åkanten, välklippt gräs och ett och annat stort träd som majestätiskt reser sig från åkanten över ån och som under soliga dagar bjuder skugga åt dess invånare.

Vid pool 27 stannade jag till en längre stund. Detta är alltså poolen där flesta laxar landades under gångna säsong. Jag har aldrig fiskat här och även om det såg inbjudande ut, har jag svårt att se att detta är poolen nummer ett.

Vandringen fortsatte vidare och med Tobbe vid min sida blev upplevelsen extra stor. På ett sätt var det skönt att inte vara fiskande, utan att bara i lugn och ro kunna gå pool efter pool. Men självklart skulle det suttit fint med ett spö i handen.

Promenaden uppströms tillbaka till pool 32, var riktigt intressant. Ån ser annorlunda ut från denna riktning. Och det var mycket lättare att både se potentiella ståndplatser och strömfåror från detta håll. Dock började det skymma i rasade fart och det lilla duggregent som följt mig under dagen, övergick till ett allt mer intensivt regnande. Sista biten fick vi bråttom och pool 30, 31 och 32 fick inte sin rättmätiga granskning.

Innan hemfärd, körde jag in om Mörrum och mötte en annan Mörrumsprofil; Roger ”Ragge” Johnsson för en timmes diskussion om laxfiske. Ett var säkert, fastslog han, det är aldrig en slump att vissa lyckas som laxflugfiskare, och andra inte.

Hemresan blev rätt tung. Jag var trött, det var mörkt och regnet öste ned. Ändå kände jag mig upplivad och entusiastisk. En dag vid min å, och möte med människor som delar min passion, gjorde mig gott. Det blir fler turer till laxvatten, innan säsongen startar igen.

Fotnot: Mötena med Erik Erlandsson-Hammargren och Roger ”Ragge” Johnsson kommer jag skriva mer om längre fram.

Att överleva vintern

Att se på film är ett bra sätt att överleva vinteruppehållet. Får mig både att minnas fina dagar vid laxvattnet och stärka längtan till nya. Två filmer som ligger högt på min ”vill-se-lista” är Fiskesommar i Gaula och Emåns Giganter. Fiskevatten jag ska besöka kommande säsong. Ska därför beställa filmerna inom kort, hålla på dem ett tag, plocka fram och avnjuta dem när vintern känns som mörkast. Tillsammans med ett par droppar single malt. Förstås.

Klicka på respektive film för att se trailer.