Visar inlägg med etikett Pelle Klippinge. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pelle Klippinge. Visa alla inlägg

måndag 4 januari 2010

Vårfiske i Emån

Jajamensan! Bokade i dag fiske på Emsfors SFKs sträcka av Emån den 13–14 mars. När jag besökte sträckan i november (Samtal om laxlängtan med Pelle Klippinge), blev jag helt såld och lovade mig själv att försöka få kort så snart de släpptes. Det är nämligen en riktigt, riktigt fin sträcka och ett tidigt vårfiske i Emån är förstås lite av en dröm som går i uppfyllelse.

lördag 12 december 2009

Laxfiskefilmer och en bok

I dag är det lille-julafton. Beställde nämligen nu på förmiddagen lite nya laxfiskefilmer från Capricorn.se: Vårlaxfiske i River Spey, Emåns Giganter, Praktiskt tvåhandsfiske med bröderna Syrstad och Orkla fluefiskarens elv. Köpte dessutom Pelle Klippinges bok Emån. Den har jag letat efter länge, men alltid fått besked om att den är slut från förlaget. Nu väntar jag bara på att paketet ska dimpa ned i lådan. Då blir det julafton.

söndag 6 december 2009

Samtal om laxlängtan med Pelle Klippinge

På den faluröda träväggen hänger det en havsöring. Utskuren i trä och vitmålad. Det var den som gjorde att jag hittade rätt, behövde inte ens kolla numret på huset.

Och jag hinner inte mer än parkera förrän Pelle Klippinge, en av Sveriges främsta fiskeskribenter, gläntar på ytterdörren och vinkar välkomnande. Familjens svarta labrador, Yatzi, sluter okritiskt upp i välkomstcermonin och de dryga fyra timmars bilkörning jag har i kroppen känns som bortblåsta.

– Välkommen, säger Pelle och sträcker fram handen:

– Titta runt lite i huset, så fixar jag fram lite kaffe och bullar.

Det känns speciellt, nästan heligt, när jag i slutet av rundturen stiger in i Pelle Klippinges fiske- och skrivarrum. Klassisk laxfiskelitteratur i bokhyllorna, fotografier på landade laxar, akvareller av flugor och mängder av rullar och spön. Jag väcks ur mina tankar när Pelle kallar:

– Kaffet är klart!

Pelle Klippinge med storlax från Gaula.


Leva på passionen

Vi slår oss ned vid köksbordet och Pelles fru Pia gör oss sällskap. Yatzi smyger fram och placerar sig strategiskt intill mig och medan jag kliar honom bakom örat frågar jag Pelle hur det känns att hans fiskeintresse har blivit ett jobb.

– Man har bara ett liv. Men vilket liv jag har, jag lever min dröm! Så här i efterhand inser jag att jag borde lämnat mitt vanliga jobb mycket tidigare, svarar Pelle.

Det är nu tio år sedan han tog steget och fokuserade på sin passion. Tio produktiva år som gett oss läsare mycket spännande fiskelitteratur och många stora upplevelser. Hans senaste bok, Avancerat laxfiske, har till exempel spelat en extremt stor roll för mig. Med en nybörjares hunger har jag läst den, från pärm till pärm, flera gånger. Pelles måleriska beskrivningar av laxfiske är så raka, så ärliga och kanske också därför så geniala. Man får inte bara läsa om hans upplevelser, man får dela dem:

”Vecka 28 är otroligt vacker och varierande i Orkla-dalen. Landskapet står i full blom och lukten av skog, jord, sädesfält och älv blandas i en skön mix i sommarvinden. I luften skriar blixtsnabba tornseglare och i det gråpatinerade Stabburets fågelholk matar stararna sina ungar. Det är liv och rörelse överallt i naturen.” (ur boken Avancerat laxfiske)


Hugget!

– När vi fikat klart, tycker jag att vi åker upp en sväng till Emsfors så ska jag visa dig en fin sträcka av Emån. 

Jag tar en klunk kaffe, och ytterligare en tugga av den nybakade kanelbullen och går sedan rakt på sak. Ställer frågan. Den stora frågan som är själva grunden till min och mångas fascination; hur kan det komma sig att laxfiske drabbar så starkt?

– Det är egentligen inte särskilt svårt att förstå, svarar Pelle. Det finns inte någonting som är roligare; man är i en härlig natur, ser älven, poolerna och träffar intressanta människor. Och samtidigt ställs man inför den ultimata utmaningen, att få kontakt med en fin lax. Hugget, säger han och vilar en stund på ordet, hugget är det stora ögonblicket som kan förändra allt!

Och stora ögonblick har Pelle Klippinge sannerligen fått uppleva. Under sina år som lax- och öringsfiskare har han landat många fina fiskar. Men att han skulle vara en duktig laxiskare vill han ändå inte riktigt kännas vid.

– Vet inte riktigt om det går att säga att någon är en duktig laxfiskare, men ok, vissa kunskaper har jag förstås hunnit skaffa mig.

– Jag har haft förmånen att fiska i många länder, på många platser och träffat många spännande människor. Och eftersom jag av naturen är nyfiken har jag lärt mig mycket genom detta.

Pelles hittills största lax, 16,5 kilo, fångade han i Emån under majlaxfisket 2002. Men när jag frågar om det är hans bästa fisk blir han tyst en lång stund innan han säger:

– Du, det där får jag fundera på. Jag har så många fina fiskeupplevelser, så det är väldigt svårt att säga vilken som varit den bästa. Det finns nog ingen självklar etta.

”Väggöringen” vägde 11,3 kilo och fångades av Pelle den 26 september 1985.


Havsöringsmecca

För 30 år sedan flyttade Pelle och Pia till Påskallavik, ett pittoreskt hamnsamhälle några mil söder om Oskarshamn. Och Emån flyter fram bara några få kilometer bort.

– Det var närheten till Emån och havet som gjorde att vi hamnade här. När vi var klara med våra studier och det var dags att söka jobb, ja då sökte vi bara jobb som låg nära bra lax- och öringsvatten.

Och i och med flytten till Påskallavik fick Pelle inte bara närhet till en av världens främsta havsöringsåar, han bosatte sig precis vid Kalmarsund, ett mecca för kustöringsfiske. Hans bok ”Bland världens största havsöringar”, från 2004, är ett direkt resultat av detta.


Guide och kastinstruktör

Pelle Klippinge ägnar sig inte bara åt att skriva om sitt fiske. Han fotograferar, håller föredrag, guidar och instruerar i kastteknik och laxfisketänk.

– Det är en precis lika stor upplevelse att få guida någon till ett laxhugg som att uppleva det själv. Det är en alldeles, alldeles speciell känsla, säger Pelle:

– För en nybörjare är det viktigt att relativt tidigt få känna på ett hugg och kanske till och med landa en lax.

Men det handlar inte bara om att hjälpa nybörjaren til hugg. Att hjälpa till att finna rätt utrustning och kunskap om hur den ska hanteras är centralt för Pelle.

– Utrustningen är jätteviktig i början. I den sitter mycket av det självförtroende man ännu inte hunnit fiska sig till.


En bra fiskedag

En timme senare sitter vi i bilen på väg till Emån och Pelle passar på att berätta hur en bra fiskedag kan se ut:

– Då är jag vid ett av mina favoritvatten, Gaula till exempel. Det är premiär, gnistrande grönska, sylvass fågelsång och jag känner doften av älvens vatten. Jag får sträcka ut linan i en stor pool, kanske känna en lax som försiktigt biter till utan att fastna, tar en paus, försöker igen och får den att hugga! Fiskekompisarna skyndar dit för att hjälpa till vid landningen. Kanske laxen dessutom är gängets första Norgelax för säsongen, berättar han med inlevelse och avslutar:

– Det är en bra fiskedag!


Emsfors SFK

Snart kommer vi fram till Emsfors sträcka, en del av Emån som ligger ovanför de kanske mer kända poolerna vid Ems Herrgård. Sträckan är ett privat vatten och sköts av fiskeklubben Emsfors SFK. En på alla vis vanlig fiskeklubb, men med en exklusiv touch; klubben har endast 30 medlemmar, alla bor i närheten och ny medlem måste bli rekommenderad för att ens bli påtänkt.

Det är klubbmedlemmarna som får fiska på sträckan, men sedan ett par år tillbaka säljs också två kort varje dag till utomstående.

– Besökare får en dryg mil lång sträcka av Emån för endast 300 kronor per dag. Det är inte särskilt dyrt tycker jag, säger Pelle när vi parkerar vid ån.

Och jag kan bara hålla med. Ser direkt när jag går ur bilen att det är en oerhört fin sträcka. Vi promenerar inte särskilt långt, kanske 500 meter, men vi passerar fantastiska nackar och tydliga strömfåror som verkligen ser ut att kunna hålla mycket och stor fisk.

En otroligt inbjudande nacke på Emsfors SFKs fina sträcka av Emån. Måtte det bli vår och fiskepremiär snart!


Fiska med glädje

Jag känner ett tydligt sug och längtan till våren; måste snart få lägga ut flugan! Frågar Pelle om vad jag ska göra för att lyckas att locka laxen till hugg.

– Det är rätt enkelt, säger han och fortsätter:

– Först och främst tar du fram plånboken och köper en plats vid den bästa fiskesträcka du har råd med. Sedan ser du till att vässa armbågarna. Många så kallade duktiga laxflugfiskare fiskar väldigt mycket med just dessa. Ockuperar en bra plats och tar lite eller ingen hänsyn.

Jag svarar att jag inte har särskilt vassa arm-bågar, har knappt några armbågar alls om jag ska vara ärlig, och dessutom ska min fiskebudget räcka till många fisken, inte bara en vecka vid drömplatsen. Det är uppenbart att Pelle gillar mitt svar, sannolikt för att han resonerar ungefär likadant:

– Ja, i så fall, så finns det bara en sak att göra. Fiska mycket och lägg många timmar, om möjligt, under bra förhållanden. Och fiska med glädje. Då kommer du lyckas förr eller senare. Och dessutom kommer du ha väldigt trevligt under tiden.


Gaulalax

När vi en halvtimme senare återvänder hem till Pelle, har Pia förberett lunch. Hungrig som jag är, slår jag mig raskt ned vid köksbordet och blir serverad den ljuvligaste gravlax, dillstuvad potatis, hemmalagad gravlaxsås och kall öl. Underbart gott och när Pelle berättar att han själv landat laxen i Gaula i somras, ja då smakar det förstås ännu lite bättre!


Simma med laxar

När vi tömt faten och andats ut en liten stund, mätta och belåtna, berättar Pelle om en händelse i Emån för några år sedan.

– Jag fiskade på Herrgårdens sträckor, i Lawson pool, när en lax tog min Em Silver. Jag hann inte mycket mer än höja spöet förrän den gjorde en enorm rusning och tvärvände utför den strida Pier pool mot havet. Snabbt hade den nästan tömt rullen och bara några få varv backing återstod. Och för att göra saken än mer besvärlig låg linan an och skavde i tvär vinkel mot den långa betongarm som finns där. Jag vet faktiskt inte hur det gick till, men plötsligt befann jag mig i ån simmandes mot betongarmen. Det var en ren instinkshandling! Mitt två-hands-spö hade jag i munnen och cirka två hundra meter nedströms en storlax som fortsatte sin rusning i oförminskad styrka, säger han och skrattar åt minnet:

– Så småningom lyckades jag nå betongarmen, kravla mig upp, trots att vadarna var fulla med vatten, och kunde börja veva in. Strömmen var stark och fisken kämpade inte längre, så jag var rätt saker på att jag tappat den. Men vilken känsla det var när jag upptäckte att den faktiskt satt kvar! Låg på sida och guppade i ytan helt slutkörd. Jag klättrade ner i Sea pool och kunde landa den utan större problem. Upp kom en stor silverblank lax på 15,8 kilo och glädjen var total!

– Du frågade ju tidigare om bästa fisken. Med tanke på striden var det nog den.


FÖR UTSKRIFT:

torsdag 26 november 2009

Längtan tar mig till EM

Om mindre än tre månader är det laxfiskepremiär för min del. En resa till River Dee i vecka åtta kapar den långa vinterväntan med en hel månad! Och om allt går som planerat kommer tiden gå snabbt. Tre månader är ju nästan ingenting...

Dessvärre lurar jag inte mig själv. Tre månader är oceaner av tid. Men jag försöker verkligen se det som bra tid, tid för reflektioner, tid för att inhämta mer kunskap och fördjupa mig ytterligare.

Därför ska jag till helgen resa upp till Emån. Jag har länge velat besöka denna omtalade å med sin grova lax och havsöring. Och även om detta besök blir utan spö, kommer det garanterat bli en stor upplevelse. Jag har nämligen stämt möte med fiskeskribenten Pelle Klippinge och med Fiskeförvaltaren på Ems Herrgård, Kent Håkansson. Anar att de har en och annan klok tanke om laxfiskets förunderliga värld att bjuda på, under våra stundande samtal om laxlängtan.

söndag 18 oktober 2009

Laxfiskecitat #7

”Ut till laxpoolen där doft av vatten och skog blandas med ljudet från strömvirvlarnas lek runt vadarna och skönaste fågelsång. En längtan jag tycker mig kunna känna i stort sett varje dag. Jag är kanske ovanligt passionerad och visst är det lite genant att erkänna, men längtan till nästa laxfisketur infinner sig som regel redan när den man befinner sig på, leder mot sitt slut.” Pelle Klippinge

Från boken Avancerat Laxfiske – teknik, strategi och härliga drömhugg.

tisdag 13 oktober 2009

Hur låter ett laxvatten?

Jag har under en längre tid ägnat en del tankar åt hur ett fiskevatten, en å, en älv, en pool låter. Inte bara vattnets vilda forsande framfart, nej snarare översatt till musik. För musik är en väldigt naturlig del av laxfisket. Kanske för att båda sakerna så oerhört stark greppar tag i något djupt inom mig och berör med känslor som ibland förvånar. Alla sinnen påverkas, ett lugn, en må-bra-känsla, en värme sprider sig. Precis så här ska det vara. Precis så här är det tänkt. Alltihop. Om det är bra musik förstås. Och om laxfisket fungerar, ni vet som det ibland gör. När det bara flyter på och känns oerhört enkelt.

Musiken är som jag skrivit om tidigare extremt viktig för att jag ska komma i rätt stämning inför ett fiske. Och på väg till aktuellt vatten är det nästan alltid någon jazzplatta som är på i bilen. Och det är i dessa sammanhang jag börjat fundera allt mer på frågan; hur låter ett laxvatten.

Så döm om min förvåning när jag bläddrar i Pelle Klippinges fina bok ”Avancerat laxfiske” och hittar ett helt kapitel om precis detta ämne. Trodde jag var ensam om dessa tankar. Pelle menar att Pink Floyds The great gig in the sky ljudsätter Gaula. Han skriver ”Allt passar så perfekt in med älvens framfart. Stora och stilla pooler som plötsligt växlar tempo i en sving för att högsta fart kasta sig utför bullrande storsteniga forsar”.

Själv har jag ägnat några mil åt att komma på hur mitt ”hemmavatten” låter, det vill säga Mörrumsån. Och det var enklare än jag trott, eller rättare sagt svaret fanns framför mig hela tiden även om jag var tvungen att ta en liten omväg i tanken för att finna det.

Esbjörn Svenssons Trio, var ett jazzband som jag gärna tjatar om. Första gången jag såg dem live var på Linköpings Jazzfestival 2004 om jag inte minns fel. De öppnade med det mäktigaste jazznumret jag någonsin upplevt; Elevation of love från plattan Seven days of falling. Långt från den traditionella jazzen, en pianist, en basist och en batterist som lekte fram toner som det svängde om så till den milda grad att jag minns det som att allt stannade av. Kan det låta så här? Harmonin var total genom den nästintill disharmonisk tolkning av jazz.

Jag blev starkt påverkad av upplevelsen. Nu var det förstås inte tal om det var total lycka, som när jag träffade min kärlek, fick barn etc. Nej, det var mer en känsla av att precis detta är grejen. Om detta är en theme song, då får det gärna vara min theme song. Och det är exakt så jag känner med mitt laxfiske. Det är inte den stora kärleken, men det är något som kommit att påverka och beröra mig djupt. Det får mig att må bra och skapar ibland, till och med ofta, en känsla av fullkomlighet. Alla sinnen är med. Jag och naturen i total samklang.

Elevation of love med Esbjörn Svenssons Trio. Precis så låter Mörrumsån. I högvatten kanske ska tilläggas. Till en början lite trevande, en skogs-å med en stark vilja. Sedan allt mer levande, fartylld, aldrig enformig utan hela tiden full av överraskningar. Och när den funnit sin takt bryts den av, en sten ställer till det, skapar ett hopp, en virvel. Strömmen saktar in, bygger upp energi och tar plats i en nacke, för att sedan rasa ut. Okontrollerbar och stark. På mitten, ungefär, stöter vi på Kunsgforsen och sedan efter våldsamma och lugna passager omvartannat, glider vi så småningom sakta ut i havet via pool 16. Och då, ja då är man slut och lycklig!

Klicka på bilden för att se och lyssna på Elevation of Love med EST.

måndag 12 oktober 2009

Bok för höstkvällar


Ett av de bästa sätten att stilla laxlängtan är att läsa om lax- och havsöringsfiske. Därför tänker jag ägna mig åt det nu. Första boken i höstmörkret blir Pelle Klippinges ”Bland världens största havsöringar”. Beställde den precis på CDON för anständiga 189 kronor. Bra pris och sannolikt en riktigt bra bok!

söndag 30 augusti 2009

Sov sött

Är djupt trött på att läsa om Pettson och Findus för lillkillen när han ska sova. Så ikväll fick han istället höra ett kapitel om fisket i Gaula ur Pelle Klippinges bok ”Avancerat laxfiske”. Somnade direkt.

lördag 29 augusti 2009

Laxfiskecitat #1

”Inte mycket annat jag känner till här på jorden är så fängslande och spännande som att fiska lax med fluga. Fokus och koncentration är total när man står i poolen och skådar en bred laxrygg skära ytan. Längtan (ibland även lite ängslan) att få kontakt övergår till något som närmast kan liknas vid önskan eller vädjan att laxen ska bita på. Kasta sig över flugan och hugga hårt så att man sedan får uppleva laxens stryka och nycker i var sekund av händelseförloppet. Det är en upplevelse av stora mått samtidigt som det är förenat med lyckan att vistas i vår allra vackraste miljö.” Pelle Klippinge

Från boken Avancerat Laxfiske – teknik, strategi och härliga drömhugg.

tisdag 2 juni 2009

Vatten i relation till fångst.

Läste i Pelle Klippinges ”Avancerat Laxfiske” på sidan 73 om vikten av att känna till hur olika pooler fiskar beroende på vattenstånd. Vet ej om denna information finns samlad för Mörrumsån, På morrum.com är det ju möjligt att söka på fångst respektive väder/vatten, men jag kan inte finna sambanden mellan dessa summerade. Således är det precis vad jag ska göra. Gå genom varje dags fångst i varje pool och se på vattenståndet i ån för respektive dag. Osäker på hur många år jag ska gå tillbaka i tiden, men jag tror jag gör en avgränsning på tre år. Är dessutom osäker på hur jag ska hantera premiärfisket – det är ju egentligen inte ett representativt fiske för ån. Eller så påverkas det precis som alla andra dagar av vattenmängden? Hmmm får gå genom statistiken och se om jag ser några samband.

Så snart jag kommit någonvart i detta projekt, publicerar jag det förstås här

tisdag 19 maj 2009

Värd att läsa. Många gånger.

Läsandet fortsätter. Helt klart är att boken ”Avancerat laxfiske” av Pelle Klippinge kommer läsas många gånger. Så mycket bra tips och tankar. Dessutom skönt att läsa att trots att Pelle Klippinge själv landat väldigt många laxar, anser han sig inte på något vis vara fullärd. Boken är trots hans erfarenhet full av nyfikenhet. Högsta betyg.

lördag 16 maj 2009

Idag kom boken och filmen

När jag kom hem idag låg boken ”Avancerat laxfiske – teknik, strategi och drömhugg” av Pelle  Klippinge och filmen ”Laxfiskeskolan” med den norske flugfiskeinstruktören Jan Daugaard, i brevlådan och väntade på mig. Gott! När lillkillen somnat slängde jag på filmen och den var helt klart värd att se. Lite småtaffligt gjord, tex så berättar huvudpersonen om den perfekta flugknuten, men i bild visas bara halva knytmomentet. Nåväl. Skön film i en härlig miljö. Det ska bli laxfiske i Norge för mig nästa år!

Boken hann jag egentligen bara öppna. Den får jag stifta närmare bekantskap imorgon på bussen.

tisdag 12 maj 2009

Avancerat laxfiske och Laxfiskeskolan

Jag känner ett enormt sug efter mer information, mer berättelser mer av allt kring laxfisket! Enstaka fisketurer till Mörrumsån, och ett par böcker och DVD-filmer räcker inte långt. Hittade på CDON ett par substitut som säker kan lugna mig ett par dagar. Ja, till och med lära mig en hel del. Först och främst boken ”Avancerat laxfiske – teknik, strategi och drömhugg” av Pelle  Klippinge och sedan filmen ”Laxfiskeskolan” med den norske flugfiskeinstruktören Jan Daugaard. Beställde förstås båda med en gång.



Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se