Har sällan vaknat så pigg kl 03.50. Studsade upp, gjorde frukost och stack iväg. Kom fram en halvtimme före utsatt tid. Förstås. Tog därför en promenad längs pool ett, två, tre och ned till fyran. Fylldes av en härlig känsla. Äntligen ska jag fiska här igen! Stannade förstås en stund vid pool ett och tittade på flugfiskarna. Snart ska även jag kunna kasta som de!
Kl 07.30 träffade jag Kent Möller, som är en av kursen instruktörer (tillsammans med Mikael Ekelund). Ett par deltagare hade också samlats. Bland annat Christian Pålsson från Lund och Allan Søndergaard från Köpenhamn. Mer om dessa båda herrar senare. Vi körde upp till Abu-stugan och väl framme häpnade jag nästan över hur vackert det var. Solen sken, ån glittrade inbjudande och bortsett från den fina stugan upplevde jag att naturen nästan var vild här uppe. Poolen vi var vid tillhör ABU Garcia och ligger strax ovanför Vittskövle eller strax söder om Svängsta.
Vi inledde med att snabbt och effektivt göra oss i ordning för fisket. När mina medfiskare såg att jag hade neopren-vadare möttes jag av glada kommentarer om vätskebrist i värmen. Efter endast fem minuter i solen insåg jag hur rätt de hade, och tog av mina långkalsonger. Svalare, men inte så skönt med bara ben mot neoprenet… När spöna var laddade med linor, sjunkspetsar, tafsar och flugor kändes det som att allt stannade upp. Ingenting hände. Och jag som väntat och längtat så efter att komma igång! Christian var klok nog att strunta i att stå uppe vid stugan och vänta på att småpratet skulle dö ut, och smet ned till ån. Och till slut följde vi andra efter. Och vad möttes vi av då; jo Christian i full färd med att drilla en rejäl öring! Otroligt! Efter en rätt lång kamp kunde han landa den fina öringen som jag uppskattar till ca fyra kilo. Vilken start på helgen!
Medan Christian gick upp till stugan och firade med en öl i solen, tog jag tag i kursens tredje guide, Niklas Petersson. Vi gick en bit uppströms och jag klev i och skulle lägga ut flugan. Den kom inte ut en meter! Vad fasen? Jag kunde ju det här trodde jag. Det var ju faktiskt inte första gången jag fiskade i Mörrum. Men helt klart är att man, eller rättare sagt jag, behöver fiska oftare med mitt två-handsspö än var femte år om tekniken ska sitta. Så småningom började dock kasten föra ut flugan åtminstone längre ut än mitt spö. Började dela upp underhandskastet i två delar; först in med linan, sedan lägg ut den. Och då började det gå ännu bättre. Kämpade på och strax innan lunch funkade åtminstone vart tredje försök rätt bra. Ett problem gav sig dock tillkänna. Mitt spö. Mitt gamla, nästan oanvända ABU Diplomat 2000. Det var jobbigt att fiska med och jag fick ont i armen ganska tidigt. Det kändes tungt och inte särskilt följsamt. Provade därför ett Ron Thompson spö i den lägre prisklassen. Kändes omedelbart bättre.
Efter lunch vandrade jag nedströms i poolen. Och när jag kom till en krök såg jag min medfiskare Allan Söndergaard stå med böjt spö och ett stort leende! Skyndade förstås fram och tillsammans konstaterade vi att det sannolikt var en rätt bra fisk eftersom den mer eller mindre bara stod stilla på botten, oberörd av att Allan pressade på. Plötsligt gjorde den ett hopp, och ja, det var en bra fisk! Efter ytterligare några minuter var det dags att landa fisken och jag fick äran. Vadade ut, tog ett rejält tag om stjärtspolen och lyfte. Precis som jag sett ”proffsen” göra. Inga problem. Snart låg fisken, en hybrid på drygt sex kilo, på land och Allan var förstås extremt nöjd! Underbart kul att dela detta med honom. Och som sagt, temperaturen sjönk inte!
Allan Söndergaard med sin fina hybrid!
På kvällen lade de flesta av mina medfiskare av rätt tidigt. Inget fel med förstås, men inte riktigt min metod. Jag är av åsikten att när man gör något, ja då gör man det fullt ut! Fiskade således ända till det blev mörkt. Tillbaka vid stugan möttes jag av ännu en öring. Denna hade Kent Möller tagit när han på eftermiddagen stuckit upp en sväng till ABUs pool som heter Skrea.
Samling vid ABU-stugan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar