Bokslut 2009: Bloggen

Att jag så fokuserat ägnat denna säsong åt att försöka bli en laxflugfiskare har delvis sin förklaring i ett tv-program jag såg i februari. Jag kommer faktiskt inte ihåg vilket, men det spelar ingen roll. Det väsentliga var att det innehöll ett inslag om laxflugfiske och det inslaget skickade mig hela vägen tillbaka till 1986. Det var nämligen då jag första gången besökte Mörrumsån, det var första gången jag såg flugfiskare fiska med tvåhandsspön, och det var då jag började drömma om att en gång kunna fiska som de. Och där satt jag, hiskliga 23 år senare, i min tv-soffa och insåg att om jag en gång skulle bli laxflugfiskare, ja då var det hög tid att sätta igång.

Orsaken till att det blev en blogg om min satsning var helt enkelt att jag under en rätt lång tid sökt ett ämne att blogga om, och när då detta område dök upp, ja då var det som om bitarna föll på plats. Till en början hade jag faktiskt ingen aning om vem som skulle läsa mina rader, men det gjorde inget. Jag hade nämligen väldigt kul när jag skrev och det blev ett sätt för mig att ägna mig åt laxflugfiske även när jag inte fiskade. För det stora problemet med laxflugfiske är ju just det, det är väldigt mycket tid som går åt till att inte utöva det. I mitt fall pga tre saker; 1) avståndet till ett laxvatten 2 ) kostnaderna 3) jag har ett ”vanligt” liv och en familj

Bloggandet blev efter hand allt viktigare för mig och jag kände att mitt fiskeintresse fick helt nya dimensioner. Och det är en av orsakerna till att jag ägnat så mycket tid åt fisket som jag faktiskt gjort. Jag fick nämligen plötsligt två nya spännande intressen, fisket och bloggen, och ju bättre jag blev på det ena, desto bättre blev jag på det andra. Sedan ska jag förstås inte sticka under stolen med att det självklart är roligt när jag märker att ni läser vad jag skriver. Trodde faktiskt inte att det kunde vara intressant att följa en nybörjares halvtaskiga försök, inte när det redan finns så många redan duktiga laxfiskare som bloggar. Men lyckligtvis hade jag fel och det är jag glad för.

Jag vet inte exakt vad mitt bloggande kommer resultera i. Kanske bara en blogg, kanske en bok, kanske ingenting alls. Förutom att det kommer att hjälpa mig i min strävan att bli en duglig, ja kanske rent av en duktig laxflugfiskare. Och det är förstås det allra viktigaste. Det kommer att ta många år, det vet jag, men det kommer.

Namnet då? Varför heter bloggen Laxlängtan? Ja, det kanske både låter fånigt och pretentiöst. Men det enkla och helt sanningsenliga svaret är att jag ända sedan första besöket vid Mörrumsån, drömt om att landa en vild lax eller havsöring på tvåhandsfluga. Jag har verkligen längtat och många gånger dessutom både misströstat och slagit bort tanken på att någon gång få göra just det. Men med jämna mellanrum under årens lopp har känslan återvänt. Och längtan blivit allt svårare. Laxlängtan.